Banta-viktminskning

I kölvattnet på den så populära bantningen, Atkinsdieten, där man undviker att äta kolhydrater, har det kommit varudeklaration på mat i USA som säger ”Low-carb” dvs få kolhydrater. Vad som menas med detta skriver Donald Hensrud, specialist i förebyggande medicin och nutrition vid Mayo kliniken.
Det finns inga legala krav på mat som har benämningen ”lågt antal kolhydrater” ( i USA. Producenter skriver detta på mat eftersom de vill följa den populära bantningstrenden och sälja sina produkter. Det finns ”low-cab” mat som har mycket fett och kalorier i sig.

”Low-carb” mat har bara varit på marknaden en kort tid. Därför kan man idag inte känna till alla ingredienser. Sådan mat kan innehålla fett och kalorier och kan orsaka problem med matsmältningen. Tillverkare ersätter ofta kolhydraterna i viss hälsokost med sötningsmedel sorbitol och manitol som i större mängder kan orsaka diarré, kramp eller ge andra problem i mag-tarmkanalen.

Olika sätt att beräkna kolhydrater

Det totala antalet kolhydrater beräknas genom att subtrahera gram av protein, fett, vatten och den del av mat som inte förbränns och inkluderar kalcium och fosfat. Resultatet marknadsförs som ”total mängd kolhydrater”. Netto kolhydrater är inte en erkänd term eftersom dessa produkter kan innehålla fibrer, glycerin, och socker alkohol dvs olika former av kolhydrater. Men dessa produkter kan också öka blodsockret och bidra med kalorier.

Det finns inget som heter ”dålig mat” bland dietister, allt kan ätas i måttliga mängder. Men viss kost innehåller ingenting nyttigt förutom kalorier. Socker är ett sådant exempel. Förutom kalorierna så finns det inget näringsriktigt skäl att konsumera socker. Därför skulle man kunna kalla socker för ”dålig kolhydrat”. Men fibrer och fullkornsprodukter som pasta, brunt ris och gröt (oatmeal), innehåller viktiga vitaminer och mineraler som är nyttiga. Denna slags mat kan klassas som ”goda kolhydrater”. Men man måste vara försiktig på hur mycket man äter av dessa produkter. De kan innehålla många kalorier som kan ge viktökning.

Bantning genom att minska kolhydrater?

Kolhydrater ökar på blodsockret som i sin tur stimulerar insulinutsöndring från bukspottskörteln. Insulin driver in blodockret i cellerna som utnyttjar sockret som energi. Inget fett behöver därmed att brytas ner.

De som förfäktar en kost med lite kolhydrater i säger att en minskning av kolhydrat i maten leder till viktnedgång. Eftersom man då inte äter kolhydrater, så bryter kroppen ner fett för att få energi. Vissa människor går ner i vikt men detta är inte kopplat till blodsockret eller insulin utan beror troligen på att de äter färre kalorier, oberoende om de är från kolhydrater, fett eller protein.

Hur verkar en kolhydratfattig kost?

Kost med lågt antal kolhydrater verkar genom att ens kropp då istället förbränner lagrade kolhydrater (glykogen) och fett för energi. När glykogen förbränns så frisläpps vatten och man går ner i vikt.

Förbränning av fett skapar biprodukter som kallas
När man har mycket ketoner så har man mindre aptit eller mindre behov att äta. Men ett långvarigt tillstånd av ketosis kan utarma mineralinnehållet i ben och göra dem skörbara.

När man aktivt försöker undvika kolhydrater så äter man kanske inte så många kalorier som innan. Detta kan leda till viktnedgång.

Långtidsrisker och effekter

Ingen känner idag till om det finns långtidsrisker med att äta en kost med få kolhydrater i. Det har inte gjorts tillräckligt många studier om detta.

Teoretiskt sätt måste man hela livet äta en kost låg i kolhydrater. Men denna diet tycks inte vara lättare än andra. En studie som publicerats i NEJM May 2003 visar att fyra av tio personer efter ett år avslutade en diet med få kolhydrater. Fyra av tio personer som medverkade i annan kalorireducerande diet hoppade också av den dieten.

Glykemiskt index och Glykemisk belastning

En livsmedels är ett mått på graden av hur mycket livsmedlet ökar blodsockret. Potatis höjer, till exempel, blodsockret högre och snabbare än äpplen. Potatis får då högt glykemiskt index (89) och äpplen ett lågt värde (52). Men det glykemiska indexet räknar inte med hur mycket man äter under en vanlig måltid.

Glykemisk belastning är ett mått på hur mycket en vanlig mängd av kosten som man äter i en måltid höjer blodsockret. Kokta morötter har, till exempel ett högt glykemiskt index (82). Men mängden morötter som man brukar äta vid en måltid är ganska låg, så morrötter har låg glykemisk belastning.

Teorin bakom en bantning som utgår från kost med lågt glykemiskt index liknar den som utgår från en kost med lågt antal kolhydrater. Kost med högt glykemiskt index ökar blodsockret och insulin nivåer och orsakar ökad vikt. Kost med lågt glykemiskt index har motsatt effekt. Men denna teori har inte blivit testad vetenskapligt

En kost med enbart lågt glykemiskt index kan orsaka problem. Många faktorer påverkar, till exempel ens ålder och ens vikt, hur mycket blodsockret ökar. Och man brukar vanligen inte äta endast en slags kost utan en kombination av mat som inverkar på blodsockret på olika sätt. Hur mycket man äter och hur den maten är tillverkad kan också ändra blodsockernivån.

Sammanfattning

Man behöver hålla reda på olika typer av kolhydrater. Många produkter som innehåller kolhydrater, t ex frukter och fullkornsvete har mycket viktiga näringsämnen som t ex essentiella vitaminer, mineraler, fibrer mm som är bra för hälsan. Dessa livsmedel skapar basen för en hälsosam mat tillsammans med växtbaserad kost, som t ex grönsaker, nötter och säd. Variation och kontroll av hur mycket man äter är A och O för en bra diet. Uteslutande av en kostgrupp, som kolhydrater eller fett, har inte visats ha effekt under längre tid.